Gullan – Tränar passivitet

Hundar som har ett lugnt temperament har ofta inga problem med att vara lugna och kunna koppla av. De kan vara passiva trots att det är aktiviteter runt omkring dem. Men vi som valt hundar med mycket energi bör tränas i passivitet. Detta gäller i högsta grad för Gullan.

Vi har ofta bråttom med att lära valpen saker som sitt, ligg, kom, nej och alla möjliga aktiviteter. Men att lära sin hund att koppla av är ofta inget vi prioriterar eller kanske till och med glömmer bort. Aktivitet, fart och fläng är inga problem, det klarar vilken hund som helst. Passivitet däremot är krävande. Att sitta eller ligga stilla och göra ingenting kan vara riktigt prövande för en aktiv hund.

Olika sorters passivitet

  • Att hunden kan komma in efter att ha varit ute och motionerat och vara lugn inne.
  • Att kunna vistas ute bland andra hundar och lugnt sitta kopplad hos sin ägare och titta på, som när man går på hundkurs.
  • Sitta och vänta på “varsågod”: innan den får mat, får gå ut/in genom dörren/grinden, innan den släpps lös, innan den hoppar ur bilen.
  • Att kunna vänta lugnt på sin tur, som när jag tränar mina andra hundar.

Få lite hjälp med att koppla av
På förmiddagen efter vi varit ute på vår långpromenad i skogen tar jag in Gullan. Mina andra hundar kan ligga kvar ute på tomten, men Gullan får följa med in. Då dunsar hon ned vid mina fötter och sover gott, vilket jag tror att hon behöver. Fördelen med att ha tre äldre golden; tolv, åtta, och fyra år gamla är att de vet att inne kopplar man av, leker gör de utomhus.

Att träna passivitet på promenaden
För Gullan är varje promenad ett äventyr. Allt ska tittas på och undersökas, även om det bara är ett litet löv som flyger förbi. Ett par gånger har jag åkt in till Öregrund och bara satt oss ned vid en parkbänk och tittat. Hon har inga problem med att sitta still och titta så det behöver vi inte träna på.

Gullan har varit på några hundutställningar och det har varit nyttigt. Hon kan sitta eller ligga ned och bara titta på allt som sker runt omkring, vilket är både skönt för henne och praktiskt för matte.

Att vänta på ett frikommando
Innan Gullan får gå ut genom ytterdörren, grinden, bilen, gå och bada eller släpps lös på promenaden måste hon sitta och titta på mig. Jag släpper ut de andra hundarna och hon får sitta en stund extra och titta på mig, sedan säger jag lugnt “varsågod” och då flyger hon iväg.

I början hade jag ett koppel på henne för hon är snabb som blixten och smiter lätt. Men nu sitter hon fint och väntar på sin tur och jag ser att det blir lättare för henne att göra det för var dag som går. Här gör hon snabba framsteg. Jag behöver inte ens säga sitt vid ytterdörren hon sätter sig ned självmant och tittar på mig.

Om hon smiter, för det kan hända ute vid grinden, blir jag inte arg utan kallar bara tillbaka henne och sätter ned henne igen och så gör vi om hela proceduren.

Att bli arg när man tränar en hund i att vänta, lär inte hunden någonting utan skapar bara en onödig konflikt. Att däremot vara konsekvent och alltid göra på samma sätt underlättar inlärningen.

Pip och gnäll får aldrig belönas
När jag tränar mina hundar får de sitta på altanen och vänta på sin tur. Vi har en stor gräsmatta på baksidan som är som gjord för hundträning. Den hund som piper eller gnäller när jag tar fram apporter, godis och bollen får inte komma ut och leka/träna. Gullan far runt på altanen när jag tränar en av mina hundar, men jag bryr mig inte om henne och de gör inte de andra hundarna heller. Till slut lugnar hon ned sig, bara sitter och tittar och vips så får hon komma ut.

En bra övning
Jag lär mina hundar att passivitet kan leda till lek. Jag tar en leksak som vi kan leka med tillsammans och visar att jag har den. Jag sätter ned hunden på vänster sida, säger “sitt” och väntar på att hunden tar ögonkontakt. När den gör det berömmer jag lugnt, “braaa, duktig” och efter en liten stund så leker vi så lugnt det nu går med en rakethund.

Efter en stund tar jag leksaken och så gör vi om övningen igen. Sitt ned och titta på mig så kan matte börja leka igen. Jag har bara gjort detta ett par gånger med Gullan, men hon börjar förstå. Hoppar hon upp mot mig vänder jag mig bara om och säger sitt och så börjar vi om igen.