Träningen med Gullan har gått mycket bra men det kommer även bakslag, nu kan Gullan inte längre gå ordentligt i koppel. Att gå lös på min vänstra sida och lyda ”här” är inga problem. Att gå fint lydnadsfot på vänster sida är hon duktig på men att gå en koppelpromenad är numera en prövning. Hon far fram och tillbaka och jag tror t.o.m. att hennes hundkamrater är irriterade. Gullan måste lära sig att gå i en position och hålla den under promenaden och inte hålla på att korsa min fötter ideligen.
Givetvis får hon göra ifrån sig i kopplet men inte springa och nosa och fara fram och tillbaka. När vi kommer till skogen får hon vara lös och springa och nosa hur mycket hon vill.
Jag bestämmer på vilken sida
Som stadsbo måste mina hundar lära sig att gå på den sida som jag håller kopplen. Håller jag kopplena i vänster hand ska de på på vänster sida och håller jag kopplena i höger hand ska de gå på höger sida. Detta för att i stan har vi många hundmöten och då vill jag inte att mina hundar går mot den mötande hunden utan jag vill alltid gå emellan. Detta har Gullan haft lite svårt att förstå men det har gått ganska bra fram tills nu. Nu går det inte alls.
Jag styr med
kroppen
Mina andra hundar har lärt sig
vilken position de ska gå i genom att jag styr dem med kroppen. Försöker de
byta position så blockerar jag dem bara. Så fort de går i rätt position pratar
jag glatt med dem och ger lite godis. Men detta biter inte på Gullan. Hon far
från sida till sida som en tornado och bara ställer till oreda i min lilla
flock. Dags att ta till en annan träningsmetod. Eftersom jag är en stark
motståndare till koppelryck så blir det till att sätta på Gullan en
haltigrimma.
En
grimma för hundar
Vad är då en halti? Det en nosgrimma och den fungerar efter samma principer som
en grimma på en häst. Man sätter haltin runt hundens nacke och nosrygg. Det
blir då svårt för hunden att orka dra hårt. Förväxla inte haltin med en
munkorg. Hunden kan både öppna och stänga munnen precis lika bra som då den är
utan halti.
De flesta hundar tycker att haltin är lite obehaglig till en början. De är ovana att ha något på nosen och kan försöka befria sig från grimman. Det brukar gå snabbt att vänja dem vid haltin, men man måste vara bestämd så att de inte tror att de kan ”krångla sig” ur situationen och berömma när hunden går fint.
Ryck
inte i kopplet
Precis som med andra typer av
halsband finns det risk för att man kan skada hunden om man rycker i kopplet.
Det blir en oerhörd kraft mot halsen om man rycker till när kopplet är fäst vid
haltin. Koppla aldrig ett halti till ett flexikoppel och cykla aldrig med
hunden i en halti!
Haltin
är inget straff
För att undvika onödiga bråk satte jag mig ned på köksgolvet tillsammans med en
påse köttbullar och haltigrimman. Gullan som är både nyfiken och hungrig
accepterade lätt haltin och njöt av köttbullarna.
Efter en liten stund satte jag fast ett koppel till haltigrimman och så gick vi ut på promenad. Eller gick, Gullan gjorde allt för att dra sig ur. Hon satte ned huvudet mot snön och försökte skava bort den hemska grimman. Hon gjorde allehanda krumbuktsprång och omväxlade drog huvudet längs marken.
Det fanns bara en sak att göra. Jag kortade upp kopplet och ledde henne som man leder en häst. Så fort hon gick fint och följde med fick hon beröm. Det tog max fem minuter och nu så går hon fint vid min sida. Lugnet är återställt när vi är ute på koppelpromenad. Nu får haltin sitta på ett par veckor innan jag kopplar loss den från kopple,t men hon får ha den kvar och jag har henne i det vanliga retrieverkoppel. Efter ytterligare en tid så tar jag bort haltin.
Resultatet lät inte vänta på sig. Efter drygt två veckor tog jag av haltigrimman och hon följde mig sedan villigt och glatt i kopplet utan att dra sig framåt i resten av sitt liv.
