Hur jag väljer valp

Observera att detta är en personlig text. Det är ingen guide till hur man väljer valp på bästa sätt utan här skriver jag om mina tankar och hur jag gör när jag väljer den valp som får följa med hem till mig.

Varför en hund till?
Jag gillar att ha en flock. Jag har under större delen av mitt hundliv haft tre golden i olika åldrar; en unghund, en vuxen och en veteran. Det är en härlig mix och hundarna har så roligt med varandra och jag gillar att både träna dem och studera deras beteenden.

När min senaste hund Gullan kom till mig så var de fyra hundar i flocken. Men sedan förra året är det bara Gullan kvar sedan de äldre hundarna gått bort och hon saknar någon att leka med. Jag leker och leker och tränar med henne varje dag men jag kan inte ersätta en fyrbent kamrat. Vi vill ha en hund till både Gullan och jag.

Här kan du följa hur jag går till väga när jag ska välja min valp. Det behöver inte vara rätt sätt, men det är mitt sätt.

Önskemål
Min nuvarande hund, gullvalpen till höger, har allt det jag vill ha hos min nya valp. Hon är jämnt jätteglad, är trygg och säker i alla lägen, har humor och är ett energipaket men är även duktig på att koppla av. Hon är galen i att apportera och har god exteriör samt gillar att träna lydnad även om matte slutat tävla. För mig är hon den optimala goldentiken. Så kära uppfödare jag vill bara ha en till…

Mina ambitioner
Förr hade jag alltid planer och ambitioner att träna och starta/tävla i allt från viltspår, till lydnad, apportering och utställning med mina hundar. Idag har jag inte det. Jag vill bara ha en hund att ha trevligt med, en kamrat till Gullan och mig. Men man vet aldrig, andan kan ju falla på igen det är ju så roligt att träna valpar och unga hundar. (Ja det är roligt att träna äldre hundar också men det är lite extra skoj med en valp).

Tik eller hane
Jag har haft både tikar och hanar. Valet av kön har många gånger varit slumpmässigt. Är det en valp som jag tycker om så spelar det inte någon roll vilket kön den har. Förrän nu. Nu vill jag ha en tik. Jag känner att en tik är lite lättare att handskas med, de är inte lika stora och starka och de tar inte upp så stor plats varken i bilen eller duschen.

Hur hitta valpen?
Valet av uppfödare är lätt när bästa kamraten är uppfödare och en annan god vän har fött upp tiken som är mamma till min blivande valp.

När man, som jag, har haft flera hundar av samma ras under rätt lång tid så vet man vilka egenskaper man vill ha hos sin valp men även vilka egenskaper man inte vill ha. Jag letar efter valpen som är lite påhittig och som inte ger sig. Gärna den valp som uppfödaren tycker är lite väl livlig. Jag letar efter valpen som tar en leksak och som inte gärna låter någon annan valp ta den. Jag söker helt enkelt efter valpflockens bråkstake.

Första gången jag träffar valparna är de för små för att göra något med dem men man ser vilken valp som snabbast och med frenesi och idogt viftande svans letar sig fram till mammas mat.

När valparna blir lite äldre sitter jag ofta tyst och bara iakttar dem. Valparna är märkta med olikfärgade halsband så att man ska kunna skilja dem åt.

Jag tittar på hur de leker och löser ev problem såsom att gå uppför ett litet trappsteg och hur de leker. Jag letar efter valpen som både leker med sina syskon men även som kan roa sig själv med en leksak. Valpar som inte leker så mycket är jag inte intresserad av.

Ett litet test
När valparna är ca fem veckor tar uppfödaren och jag ut valparna en i taget och sätter ned dem på gräset en en bit från mamma och syskon. Vi ser på hur valpen reagerar. Blir den orolig och vill försöka ta sig tillbaka till sin flock eller utforskar den glatt den nya omgivningen?

Vill du följa mig?
När valparna är ca sju veckor gör vi om samma procedur men lägger då till att visa att jag har en liten leksak. Jag inbjuder till lek. Jag provar också att locka på valpen och med hjälp av leksaken få den att glatt följa mig. Valpen som leker med mig och som vill utforska omgivningen och som villigt följer mig och kan hålla lite ögonkontakt – det är den valpen som följer med mig hem.

Arv och miljö
Hur man än går till väga för att välja ut sin valp så ska man vara medveten om att den raraste valp kan bli en riktigt intensiv och krävande hund och att kullens busfrö blir en lugn och harmonisk individ. Det handlar mycket om hur man som hundägare förvaltar den lilla valp man fått med sig hem.

En lite avvaktande och försiktig valp kan med rätt ägare mycket väl bli en självsäker och trygg individ och en kaxig självsäker valp kan bli en osäker hund om den inte tas väl omhand.

Visst kan vissa egenskaper hos föräldrarna nedärvas det är därför man ska vara frågvis och gärna träffa i alla fall mamman till valparna.

Valpens exteriör
Färgen på valpens päls fäster jag ingen större vikt vid, jag har haft både ljusa och mörka hundar, det är personligheten det hänger på. (Döm inte hunden efter håren, kan man vitsa).

Det är ju kul att ha en vacker hund. Min tik jag har nu är svenskt utställningschampion men det är inget jag fäster någon vikt vid förutom att just då, när hon fick sina cert då var jag vansinnigt glad. Idag betyder hennes temperament och charm allt.

Varje ras har en fastställd rasstandard. Den är inte framtagen för att visa hur den vackra hunden ska se ut utanför att beskriva hur en sund och funktionell golden ser ut. T.ex. en golden med för tunn käke kan få problem med att apportera en stor tung fågel.

Förutom att jag vill ha en valp med huvudet fram och svansen bak finns det några detaljer som jag är lite petig med.

På min önskelista står:
Ett vackert huvud med bra pigment, en fin rygglinje, raka framben med starka mellanhänder och knutna tassar.

Jag letar efter en välbalanserad valp med goda propotioner (inte för lång, inte för lågställd), inte överdrivet vinklad varken fram eller bak, lagom är bäst. Valpen ska röra sig lätt och ledigt och gärna ha rikligt med päls.

Vad kan jag då ha överseende med?
Valpens storlek, jag tar hellre en mindre än en större. Om den har lite kort hals. Om den har lite rak överarm eller stora öron eller andra, i mina ögon petitesser.

Uppfödaren känner sina valpar
Min uppfödare vet mycket väl vad jag vill ha för hund och gör såklart sitt bästa för att lotsa fram mig till den valp hon tror passar mig bäst. Är uppfödaren en ny bekantskap är det viktigt att man som valpköpare är tydlig med att beskriva vad man är ute efter för hund. Ju mer uppfödaren vet om vad du vill med din valp desto större är chansen att han/hon ger dig rätt valp.

Någonstans där finns valpen.