Vi går en promenad
Bönan som nu är nästan sex månader följer nu med den övriga flocken på alla promenader så det blir minst två timmar samt en hel del simmande varje dag.
Lena har en viktig regel både när det gäller för hundarna att vara lösa eller när de går i koppel – ingen går före henne!
När de går i koppel går hundarna på rad brevid henne. Ingen trasslar fram och tillbaka och ingen ska göra ifrån sig när de går i koppel. Vi går bara en kort promenad och sedan får de springa lösa och kan göra ifrån sig. Men ingen, inte ens en liten Böna, springer om sin matte utan går alltid bakom. Det är ok att springa ut sidledes och busa och ha sig men inte att springa framför.
När vi kommer till skogen släpper Lena hundarna. I början vill Bönan gärna springa lite före men matte stoppar henne direkt. Du ska gå bakom väser hon lite ilsket och Bönan fattar vinken och yr omkring glad bakom matte.
Det är flera fördelar med att låta hunden gå bakom när den är lös. En är att man har bättre kontroll på vad man kommer att möta. Ser Lena att den kommer ett hundmöte stannar hon bara och kallar in hundarna och sätter ned dem tills den mötande hunden eller människoflock har passerat.
Där Lena bor finns det gott om rådjur. Det är lättare att hejda en ung hund från att sticka iväg om man själv ser rådjuret först säger Lena.
Vi tränar kontakt
Innan vi kommer fram till sjön stannar vi på en gräsplätt och Lena tränar Bönan i att gå på vänster sida och titta på henne. Bönan som är en hund som vill ha mycket kontakt går gärna och tittar på sin matte och viftar på svansen. Detta tycker hon om att träna. Lena belönar med glad röst och en lite godbit då och då men mest belönar hon med röst och klapp och kel.
Lena har Bönan lös så mycket det går vilket märks på Bönan som är mycket uppmärksam på vad matte vill. Och Lena är en mycket tydlig matte. Hon är jätteglad och kvittrar sedan kan hon mullra som åskan när Bönan inte lyssnar på henne.
Apportering på vatten
När vi kommer fram till sjön var det ingen av hundarna som drog iväg för att bada lite i förväg. De väntade på matte som hade med sig några vattenapporter. Lilla Bönan kastar sig gladeligen i vattnet och flyter som en kork. Hon simmar glatt långt ut för att hämta en apport och får sedan klättra och kämpa för att komma upp till matte som glatt uppmuntrar henne så att hon inte ska släppa apporten för att ruska av sig vattnet, vilket är ganska vanligt att otränade hundar gör. Men Bönan bär apporten ända fram till matte och lämnar av fint utan att ruska på sig.
Lena är noga med att alltid ta emot Bönan och låta henne bära omkring på apporten medan hon berömmer henne. Lena kan även ta apporten och leka lite med den och låta Bönan jaga den. Att komma in till matte och lämna av en apport betyder inte att den roliga leken är slut, tvärtom nu börjar den.
Att träna snygga avlämningar får vänta, nu räcker det med att hon kommer in och lämnar av apporten i Lena hand. Lena låter henne även hoppa upp på henne och så kelar hon med den blöta glada valpen.
Man kan inte miljöträna en ung hund för mycket
Det är matte Lenas devis och låter hundarna hoppa i och ur en jolle som ligger vid stranden. Sedan ut på bryggan för en sista bild.
Det var en rolig och vacker kväll med några glada hundar och en god vän.
Tack Lena.
